En trött dag med mycket blandade känslor...Blir så trött på mig själv ibland...
Life is a rollercoaster- ja men visst...
Måste lära mig att acceptera mig själv för den jag är- smörigt? Ja men jo...

Slutade klockan två, tyckte synd om mig själv ett tag. Fällde en tår o kände mig eländig...
Så ringde Sara, som faktiskt är min ängel på riktigt och frågade om jag ville gå en sväng på stan.
Gärna sa jag (tänkte-Thank god!) hon blev som en räddare i nöden för att jag inte skulle drunkna i min självömkan.
Ja, allt kändes verkligen piss och pina där ett tag...
Vet inte riktigt vaför men kände mig bara så Otroligt ensam och misslyckad...
Slängde mig från datorstolen på mammas o pappas jobb,
med väskan i ena handen och en påse hounungsamelon i den andra småsprang jag iväg till busshållsplatsen i Norrgård där jag från långt håll kunde skymta en igenkännande blond tofs...
Kämpade med att vara glad och trevlig.
Efter lite sällskap så behövde jag inte kämpa längre..Inte med Sara inte...♥

Tog bussen in till stan lata som vi var/är?..
Gick runt lite, snackade en del. Fastande på Donken.
Båda var ganska sega, med all rätt på en fredagseftermiddag efter en lång vecka...
Men det var trevligt iallafall. Alltid skönt att snacka med det flickebarnet!...

Vid fem så träffade jag mamma och så gick till Gymmet.
Tränade i nästan en timme.
Körde rejält. Sprang på löpbandet, styrketränade nästan hela kroppen
-gick på trappmaskinen (eller vad det nu heter) och sedan var jag shaky i benen.
Härligt som attan!! =)

Fick en massa energi, åh blev glad.
Sprang in på Coop, med mina tajta träningskläder...
Köpte en korg avokados för 10 spänn, en Loka,Expressen+Fredagsbilagan.
En gammal norrman tog mig dessutom för en anställd mitt bland frukten.
Han skrattade och jag skrattade, kanske mitt första äkta skratt för dagen!?..

Inte vet jag, men skönt var det.. Inte likt mig egentligen, jag brukade skratta jämt!..
Jag har nog inte vant mig vid det "nya livet" än helt enkelt...
Min lilla hjärna is confused!....Tyvärr.

Vi hörs kanske senare?!