Så har man då äntligen sommarlov, så efterlängtar men samtidigt så fruktat.
Man har liksom innerst inne, önskat att den här dagen aldrig skulle komma
-dagen då man splittrades från klassen, 9D,  som har varit ens följeslagare och andra familj i 3 långa år.

   

"Dagen började med lite champagnefrukost på Saras altan
-Jag kmr att sakna att inte gå i samma klass som er-mest!"


  "Sista bussresan till Funkaboskolan..."

 "Karin & Jag- tänk va många ggr man hängt vid dom där bänkarna/borden...sjukt!..:"

          
"Imon åker Hildaplutt till Luxemburg för att jobba som barnflicka i några veckor (månader)
Jag kommer att S A K N A dig din skit!! <3 "

   
"Klassen i mitt hjärta- Fatta hur mycket jag kommer sakna er!!..."

Dagen har minst sagt bestått av blandade känslor.
Glädje,lättnad,förväntan,vemod,tomhet och sorg.

Det känns så overkligt, samtidigt så självklart.
Jag tror inte att jag har fattat det riktigt än, att vi aldrig kommer att gå i samma klass längre, aldrig gå i den där skolan...
Alla människor som har funnit runt omkring en, den där korridoren man har vandrat i,fram och tillbaka
- minst 1000-tals ggr- Vardagsmat, en självklar vana, bara *poff*, aldrig igen.
Så många minnen, så mycket man har förändrats och växt på den där tiden...
Helt sjukt...

Det känns nästan som att någon har dött.
Hann inte säga Hejdå till alla och det känns sorgligast...
Avslutning+mingel med elever,föräldrar och lärare var dock fin, men gick för fort.
Önskar att vi bara kunde sitta ner, allihopa och prata, prata helt vanligt,prata minnen.
Det blev aldrig någon tid till det....

Men nu så Ska jag inte älta, det tjänar inget till.
Detta är livet, livet består av nya saker hela tiden, vi människor behöver förändringar, ingenting varar för alltid.
That´s life.
Jag ser fram emot en ny skola och klass samtidigt som jag är vettskrämd för vad som komma skall.

Nu så ska jag njuta av sommaren, i fulla drag.
Är glad över att vädret höll sig fint idag
- Fredag den 13:e,dagen då jag gick ut grundskolan.

Är glad över att jag höjt mina betyg, rejält.
Det är skrattretande dock att jag fick MVG i hemkunskap, jag som inte ens kan koka varm oboy..
Knappt kan göra nudlar och Hatar allt som har med matlagning och hushåll att göra....

Fick även MVG i bild och musik- Kreativ bitch? Känns inte så, men tydligen.
Åh så fick jag behålla mitt MVG i svenska, känns också bra.
Min lärare sa att min talang är att skriva.

Efter betygsutdelning och endel kramar så drog jag tillsammans med mamma som som tur var delade stora delar av denna känslosamma dag med mig in till stan.
Käkade lunchbuffé på "Ming palce", precis som förra året.

I bilen så befann jag mig i någon slags chock, visste inte om jag skulle börja gråta eller skratta.
Önskar att jag var liten igen, då kändes sommarlovet som en evighet
-så fort man lämnat kyrkan var det bara *skutteliskutt* och ren skär glädje.

Men jag börjar bli vuxen... Även fast jag inte vill.
Inget kommer att bli som förr- på gott & ont.
 Det är bara att acceptera.

Shit, jag har sommarlov!....Jag tillhör ingen klass längre, måste börja inse det nu!!...
 
TACK för den här tiden 9D, fyfan vad jag kommer att sakna er!...Känns som att man precis börjat lära känna er..
Men vi ses på stan, på Stagg och om 5 år- då banne mig ska hela klassen förenas igen- 9D
-vi var verkligen något alldeles speciellt!....Så olika men ändå så lika. Så lika men ändå så olika.

Sommarlovet invigs med Stockholmsbesök (sis´,chris´ & theo) och jordgubbstårta.

Jag är fri, åh jag är det med stolthet! Detta var allt för mig- See ya älsklingar!

          Puss! ♥